Det där med kontroll är överskattat

Sedan Liam föddes har jag sakta men säkert fått minska ner på mitt kontrollbegär. Visst, jag mår fortfarande bäst när jag har ordning och reda runtomkring mig och jag på ett ungefär vet vad den närmsta tiden kommer att bjuda på. Livet med ett litet barn tvingar fram mer spontanitet och impulsiva lösningar. Framför allt slukar barnarbetet massor med tid och du hinner inte gå och grubbla och oroa dig i onödan, vilket är väldigt skönt. Men som sagt, lite koll på läget är ju ändå skönt att ha... Jag hade förberett mig på en höst där jobberbjudandena haglade tätt (nåja, ett eller två hade jag väl räknat med i alla fall), där träningen fick börja ge resultat och där vardagen skulle få börja kännas som vardag. Tiden från förra årets början fram till nu har varit en karusell av glädje, sorg, bebisar, dop, bröllop och roliga resor vilket har gjort att jag faktiskt längtat efter lite lugn, ro och härlig grå vardag. Men tji fick jag! Precis när jag trodde att jag uppnått lite kontroll över kaoset smög sig ett litet positivt gravidbesked in i våra liv och vände upp och ner på tillvaron. Pang bom, Liam blir storebror och vi ska få en underbar liten bebis igen! Jag är glad, inte-alls-särskilt-orolig-nu-när-chocken-släppt, förväntansfull och nyfiken. Jag släpper kontrollen och låter mig dras med på denna underbara resa igen!