På banan igen
Inte banan som man äter utan banan man springer på. Jag har gjort min första löprunda i år... sedan i höstas och efter graviditet och förlossning. Allt verkar sitta på plats och det var bara nästan en-nära-döden-upplevelse. Att jag flåsar som en brunstig älg (ja, jag vet hur de låter) ser jag inte som något problem utan något som kan åtgärdas med lite träning, motivation och tålamod. Och att svettas är bara hälsosamt!
posted by Zakko @ 1:15 AM
6 Comments:
Grattis!
Oj... det känns en bra bit bort för mig det där... Men promenera vill jag gärna =)Call me .. eller så callar jag diiiiiiig
Vad nice att du är på banan igen ;)! Håll ut, tre eller fyra pass till och det känns MKT lättare! U go girl!
Bra gjort! Jag har själv satt igång igen och det känns bra!
Oj vad du är duktig, bra jobbat! Ett par månader efter att Leona föddes hade jag nog aldrig lyckats ta mig ut och springa, då satt jag bara hemma och degade... ;)
Efter Liams födelse tog det närmare ett år innan jag kände mig i form att göra några större ansträngningar. Men den här gången kändes det bra redan på BB! Men jag gissar att de hållit oss kvar (kanske på en annan slags avdelning) om jag smitit iväg på löprundor redan då =) Men jag tar det lugn, kroppen har ju faktiskt gått igenom en jobbig tid och behöver lite tid att få återhämta sig i sin egen takt.
Post a Comment
<< Home