Tåg, åska, vänner och mat

Mamma Sara och lilla Freja har varit ute i stora världen på äventyr. Den snälla lilla bebisen tyckte att tåget X2000 var utmärkt att sova på vilket passade mig bra. Då kunde jag koncentrera mig helt och hållet på att inte må illa... Framme i Gävle hann jag med lite shopping i några av stans alla butiker innan nattarbetande Maria vaknade. Gävle är en stad jag brukar sakna med jämna mellanrum, extra mycket under sommaren. Närheten till havet, alla bra restauranger och mysiga utflyktsmål är saker som lockar. En hel del vänner bor kvar där sedan högskoletiden så det finns fortfarande anledning att gästspela i Gävle, för utan dem tror jag inte att staden skulle vara lika intressant.

Det varma vädret vi vant oss vid flög sin kos och ersattes av kyliga vindar och ett rejält åskväder. Efter en snabb dejt i lekparken med Stina, T, V och S (åh vad kul det var att ses!) packade jag och Marie picnicväskan. Lyckligtvis hann vi se den snabbt mörknande himlen genom fönstret och bestämde oss istället för att avnjuta lunchen i soffan framför en bra film istället. Minuten senare blixtrade det till och regnet attackerade! Kan inte komma på när jag såg en film utan avbrott sist... och mitt på dagen dessutom! Min (sedan länge avklarade) 30-årsdag uppmärksammades med middag på Söderhielmska gården på lördagskvällen. Mycket prat och fnitter blir det när tre goda vänner umgås. Söta Freja sov nästan hela tiden och slapp lyssna på våra diskussioner som ändå inte passade små barnöron.

Under söndagen lättade molnen och solen kikade fram lite försiktigt. Efter att vi demolerat "Röda pärlan" en aning lyckades vi klämma in både barnvagn, barnstol och fyra damer för avfärd mot Wij Trädgårdar i Ockelbo. Ett inträde på 95 kr var i dyraste laget för lite träd och blommor men maten var god. Och visst kan man betala för att få vistas i vacker miljö för en stund.

Vi hann även träffa Anna, Kenneth och lille T, prata om vad som hänt sedan sist och samtidigt bli bjuden på pannkakslunch. Att resa själv med litet barn har inte varit några problem den här gången heller. Men jag är glad att Freja varit nöjd för det är mycket stressande att försöka lugna ett otröstligt barn på exempelvis ett tåg där det både är trångt och fullt med både förstående och oförstående medresenärer. Istället för att reta upp folk har hon däremot charmat dem totalt med sina leenden. Ser fram emot fler resor både med och utan barn.