Natti natt

Åtta av tio gånger somnar Liam relativt fort efter några godnattpussar, en flaska välling och lite stök och bök. Ett fåtal gånger börjar det bra men precis när man tror att han ska somna får han för sig att det inte alls är kul att sova och ska försöka smita från sängen. Det brukar då sluta med brottningsmatch och skrik vilket så småningom resulterar i att Liam somnar sött medan man själv känner sig väldigt trött och sliten. Per brukar var den som lyckas natta honom på kortast tid oavsett tillvägagångssätt och är den som får ta de flesta nattningarna för tillfället eftersom liten i magen sparkar som mest den tiden på dygnet.

Just ikväll var det min tur att natta och vi började nedvarvningen med lite bad och plask och fortsatte med att städa undan alla leksaker och läsa lite. Sen hämtade vi välling och "Voffsingen" och gick hand i hand mot Liams rum. På väg mot sovrummet hittade han även pingvinen och lastbilen vilka skulle följa med till sängen. Eftersom han då fick händerna fulla släppte jag handen men möttes av vilda protester. Hans kvällsprocedur kräver att man går hand i hand och när jag tittade efter såg jag att Liam erbjöd mig en ledig liten tumme. Så det var bara att greppa tag i den och promenera till sängen. Väl där var allt frid och fröjd och efter lite möblerande för att få plats med alla prylar lade han sig tillrätta och drack sin välling. (För övrigt råder det helt skilda meningar mellan små pojkar och mammor angående mysfaktorn på röda lastbilar.) Idag valde han inget av ovanstående alternativ utan ett nytt och eget. Efter att vällingflaskan tömts låg han snällt kvar på sin plats men satte igång att sjunga, dansa (i horisontalläge) och "joddla" om vartannat. Eftersom han ännu inte lärt sig somna själv i stora sängen var det bara att ligga kvar och hålla sig för skratt och undra hur länge han skulle orka hålla på. Ungefär fyrtio minuter visade det sig och förklaringen är förmodligen de senaste två dagarnas isolering. Jag passade på att vila lite samtidigt som jag njöt av underhållningen! Innan jag gick passade jag på att lirka loss lastbilen och parkera den i bokhyllan istället...